Page 1 of 2 12 LastLast
Results 1 to 10 of 11

Thread: An inquiry - Mandukya

  1. #1

    An inquiry - Mandukya

    Hi friends,
    I am sure you might have done this before, but let me take a look as well.

    I was tryin to look into these wonderful texts of Upanishad without getting into any particular explanation or interpretation. I hope it might interest you as well.

  2. #2

    Re: An inquiry - Mandukya - Verse 1

    http://santoshg.blogspot.com/2006/12...d-verse-1.html

    माण्डुक्योपनिषद (Mandukya Upanishad) - Verse 1
    ओमित्येतदक्षरमिदंसर्वं तस्योपव्याख्यानं ।
    भुतं भवद् भविष्यदिति सर्वमोंकार एव ।
    यच्चान्यत् त्रिकालातीतं तदप्योंकार एव ॥ 1 ॥
    omityetadaksharamidam sarvam tasyopavyaakhyaanam,
    bhutam bhavad-bhavishhyaditi sarvamonkaara eva
    yachchaanyat-trikaalaateetam tadapyonkaara eva
    Translation:
    aum (ओम/ॐ) - AUM
    iti (इति) - Thus/So/Like that
    etad (एतद्) - This here/This
    aksharam (अक्षरम्) - Imperishable
    idam (इदम्) - This
    sarvam (सर्वम्) - Whole/All
    tasya (तस्य) - It's
    vyakhyanam (व्याख्यानम्) - Explanation
    bhutam (भुतम्) - Created - 'Past'
    bhavat (भवद्) - Become (becoming) - 'Present'
    bhavishyad (भविष्यद्) - Of future
    iti (इति) - Like that
    sarvam (सर्वम्) - Whole/All
    omkar (ओंकार) - Sound of AUM
    eva (एव) - Verily/'Used to put emphasis'
    yatha (यथा) - Just as
    anyat (अन्यत्) - Others
    trikal (त्रिकाल) - Tree dimensions of time
    atitam (अतीतम्) - Beyond/Surpassed
    tadabhyo (तदभ्यो) - That too
    omkar (ओंकार) - Sound of AUM
    eva (एव) - Verily/'Used to put emphasis'
    Composite words:
    ityetad (इत्येतद्) - Composed by two word: iti + etad (इति + एतद्); means, So this/Thus here/"right this"/"right here".
    Fragmented verse:
    ओम/ॐ इति एतद् अक्षरम् इदम् सर्वम् तस्योप व्याख्यानम् ।
    भुतं भवद् भविष्यद् इति सर्वम् ओंकार एव ।
    यथा अन्यत् त्रिकाल अतीतम् तदभ्यो ओंकार एव ॥ 1 ॥
    om iti etad aksharam idam sarvam tasyopa vyaakhyaanam,
    bhutam bhavad bhavishhyad iti sarvam omkaara eva
    yatha anyat trikaala ateetam tadabhyo omkaara eva
    Simple meaning:
    AUM is, right this-here, imperishable, all this; its explanation:
    What has became (past), becoming (present) and will become (future), verily is the sound of AUM; just as others too, beyond the three dimensions of time, verily is the sound of AUM.

  3. #3

    Re: An inquiry - Mandukya - Verse 2

    http://santoshg.blogspot.com/2006/12...d-verse-2.html

    माण्डुक्योपनिषद (Mandukya Upanishad) - Verse 2
    सर्वं ह्येतद् ब्रह्मायमात्मा ब्रह्म सोयमात्मा चतुष्पात् ॥ 2 ॥
    sarvam hyetad brahmaayamaatmaa brahm soyamaatmaa chatushpaat


    Translation:
    sarvam (सर्वम्) - Whole/All/Everything
    hi (हि) - Really/Just/Surely/Indeed
    etad (एतद्) - This here/This
    brahm (ब्रह्म) - Brahm
    ayam (अयम्) - This/Here
    aatmaa (आत्मा) - Atma/Self/"roughly translated as Soul/Spirit"
    sah (सः) - He
    ayam (अयम्) - This/Here
    chatus (चतुस्) - Four/Quadruple/Four times
    paat (पात्) - Step/Foot/Quarter


    Fragmented verse:
    सर्वम् हि एतद् ब्रह्म अयम्आत्मा ब्रह्म सः अयम् आत्मा चतुस पात्
    sarvam hi etad brahm ayama aatmaa brahm sah ayam aatmaa chatus paat
    Simple meaning:
    All, just-this is Brahm / All is just-this Brahm. This self (Atma) is Brahm. He, this-self has four steps/quarters.

  4. #4

    Re: An inquiry - Mandukya

    http://santoshg.blogspot.com/2006/12...d-verse-3.html

    माण्डुक्योपनिषद (Mandukya Upanishad) - Verse 3
    जागरितस्थानो बहिष्प्रज्ञः सप्तान्ग एकोनविंशतिमुखः स्थूल भुग्वैश्वानरः प्रथमः पादः ॥ 3 ॥
    jaagaritasthaano bahishhpragyah saptaanga ekonavinshatimukhah sthool bhugvaishvaanarah prathamah paadah
    Translation:
    jaagarit (जागरित) - Awake/Conscious
    sthaano (स्थानो) - Place
    bahis (बहिस्) - Outside/Outward/Outer/Excluded/External
    pragya (प्रज्ञ) - Knower/Acquainted/Intelligent
    sapt (सप्त) - Seven
    anga (अन्ग) - Limb/Part
    ekonavinsha (एकोनविंश) - ekon (एकोन) + vinsha (विंश) - Lacking one + Twenty = Nineteen
    mukhah (मुखः) - Mouth/Face/Aspect
    sthoola (स्थूल) - Big/Large/Bulky/Massive
    bhuk (भुक्) - Enjoying/Entertaining - derived from bhukti (भुक्ति) - Enjoyment/Fruition
    vaishva (वैश्वा) - Earthly/Worldly - derived from vishvam (विश्वम्) - Universe
    narah (नरः) - Man/Person (People)
    prathamah (प्रथमः) - First
    paadah (पादः) - Foot/Step/Aspect
    Composite words:
    jaagaritasthaano (जागरितस्थानो) - Composed by two words: jaagarit + sthaano (जागरित + स्थानो); means, Placed at conscious/Placed as conscious.
    bahishhpragyah (बहिष्प्रज्ञः) - Composed by two words: bahis + pragya (बहिस् + प्रज्ञ); means, Outward knower/Acquainted to outer.
    saptaanga (सप्तान्ग) - Composed by two words: sapt + anga (सप्त + अन्ग); means, Seven limbs/Seven parts.
    ekonavinshatimukhah (एकोनविंशतिमुखः) - Composed by three words: ekon + vinsha + mukhah (एकोन + विंश + मुखः); means, Nineteen faced/Having nineteen mouths.
    sthoola bhuk (स्थूल भुक्) - Two words meant to be used together; means, Enjoying big things/Entertaining (experiencing) larger (sensible) things.
    vaishvaanarah (वैश्वानरः) - Composed by two words: vaishva + narah (वैश्वा + नरः); means, Worldly person/"Common man".
    Fragmented verse:
    जागरित स्थानो बहिस प्रज्ञः सप्त अन्ग एकोनविंशति मुखः स्थूल भुक् वैश्वानरः प्रथमः पादः
    jaagarita sthaano bahis pragyah sapta anga ekonavinshati mukhah sthool bhuk vaishvaanarah prathamah paadah
    Simple meaning:
    Placed as conscious, outward knower, with seven limbs and nineteen mouth; entertaining large things, worldly person (Vaishvaanarah), is first aspect.

  5. #5

    Re: An inquiry - Mandukya

    http://santoshg.blogspot.com/2006/12...d-verse-4.html

    माण्डुक्योपनिषद (Mandukya Upanishad) - Verse 4
    स्वप्नस्थानोन्तः प्रज्ञाः सप्तान्ग एकोनविंशतिमुखः प्रविविक्तभुक्तैजसो द्वितीयः पादः ॥ 4 ॥
    swapnasthaanontah pragyaah saptaanga ekonavinshatimukhah praviviktabhuktaijaso dviteeyah paadah
    Translation:
    swapna (स्वप्न) - Dream
    sthaano (स्थानो) - Place
    antah (अन्तः) - Inside/Inner/Internal
    pragyaah (प्रज्ञाः) - Wisdom/Knowledge/Intelligence
    sapt (सप्त) - Seven
    anga (अन्ग) - Limb/Part
    ekonavinsha (एकोनविंश) - ekon (एकोन) + vinsha (विंश) - Lacking one + Twenty = Nineteen
    mukhah (मुखः) - Mouth/Face/Aspect
    pra (प्र) - To/"used as prefix"
    vivikta (विविक्त) - Solitude/Lone/Pureness/Isolation
    bhuk (भुक्) - Enjoying/Entertaining - derived from bhukti (भुक्ति) - Enjoyment/Fruition
    taijaso (तैजसो) - Consisting of light/Bright
    dviteeyah (द्वितीयः) - Second
    paadah (पादः) - Foot/Step/Aspect
    Composite words:
    swapnasthaano (स्वप्नस्थानो) - Composed by two words: swapna + sthaano (स्वप्न + स्थानो); means, Placed at dream/Placed as dream.
    antah pragyah (अन्तः प्रज्ञाः) - Two words meant to be used together; means, Inner knowledge.
    praviviktabhuk (प्रविविक्तभुक्) - Composed by three words: pra + vivikta + bhuk (प्र + विविक्त + भुक्); means, Enjoying to solitude/Experiencing to pureness.
    Fragmented verse:
    स्वप्न स्थानो अन्तः प्रज्ञाः सप्त अन्ग एकोनविंशति मुखः प्रविविक्त भुक् तैजसो द्वितीयः पादः
    swapna sthaano antah pragyaah sapta anga ekonavinshati mukhah pravivikta bhuk taijaso dviteeyah paadah
    Simple meaning:
    Placed as dream, inner knowledge, with seven limbs and nineteen mouth; entertaining to solitude, bright (taijaso), is second aspect/is second step.

  6. #6

    Re: An inquiry - Mandukya

    http://santoshg.blogspot.com/2006/12...d-verse-5.html

    माण्डुक्योपनिषद (Mandukya Upanishad) - Verse 5
    यत्र सुप्तो न कञ्चन कामं कामयते न कञ्चन स्वप्नं पश्यति तत् सुषुप्तम् ।
    सुषुप्तस्थान एकीभूतः प्रज्ञानघन एवानन्दमयो ह्यानन्दभुक् चेतो मुखः प्रज्ञस्तृतीयः पादः ॥ 5 ॥
    yatra supto na kanchan kaamam kaamayate na kanchana swapnam pashyati tat sushhuptam,
    sushhuptasthana ekibhootah pragyaanaghana evaanandamayo hyanandabhuk cheto mukhah pragyastriteeyah paadah
    Translation:
    yatra (यत्र) - Whither/On which occasion/In which case
    supto (स्थानो) - Sleep
    na (अन्तः) - No/Not
    kanchan (कञ्चन) - Very small/Very little
    kaamam (कामम्) - Wish/Desire
    kaamayate (कामयते) - Is wished/Is desired
    swapnam (स्वप्नम्) - Dream
    pashyati (पश्यति) - Sees/Views
    tat/tad (तत्/तद्) - There/Thither/So/Thus/Then
    sushhuptam (सुषुप्तम्) - Deep sleep

    sthaano (स्थानो) - Place
    ekah (एकः) - One/Single
    bhootah (भूतः) - Became
    pragyaan (प्रज्ञान) - Cognisance/Knowing
    ghana (घन) - Dense/Dark/Solid/Hard
    eva (एव) - Just so/Exactly/Precisely
    aananda (आनन्द) - Joy/Bliss
    mayo (मयो) - Formed/Made - derived from maya (मय)
    hi (हि) - Really/Just/Surely/Indeed
    bhuk (भुक्) - Enjoying/Entertaining - derived from bhukti (भुक्ति) - Enjoyment/Fruition
    cheto (चेतो) - Conscious/Self-Realised
    mukhah (मुखः) - Mouth/Face/Aspect
    pragya (प्रज्ञ) - Knower/Acquainted/Intelligent
    triteeyah (तृतीय - Third
    paadah (पादः) - Foot/Step/Aspect
    Composite words:
    na kanchan (न कञ्चन) - Two words meant to be used together; means, Not at all.
    sushhuptasthana (सुषुप्तस्थान) - Composed by two words: sushhupta + sthaana (सुषुप्त + स्थान); means, Placed at deep sleep/Placed as deep sleep.
    ekibhootah (एकीभूतः) - Composed by two words: ekah + bhootah (एकः + भूतः); means, Became one/Merged/Integrated.
    pragyaanaghana (प्रज्ञानघन) - Composed by two words: pragyaan + ghana (प्रज्ञान + घन); means, Dark to cognition/Unrecognised/Unknown.
    aanandamayo (आनन्दमयो) - Composed by two words: aananda + mayo (आनन्द + मयो); means, Joyful/Blissful.
    aanandabhuk (आनन्दभुक्) - Composed by two words: aananda + bhuk (आनन्द + भुक्); means, Enjoying to joy/Experiencing to bliss.
    cheto mukhah pragya (चेतो मुखः प्रज्ञ) - Three words meant to be used together; means, Knower of the face of conscious.
    Fragmented verse:
    यत्र सुप्तो न कञ्चन कामं कामयते न कञ्चन स्वप्नं पश्यति तत् सुषुप्तम् ।
    सुषुप्त स्थान एकीभूतः प्रज्ञानघन एव आनन्दमयो हि आनन्द भुक् चेतो मुखः प्रज्ञ तृतीयः पादः
    yatra supto na kanchan kaamam kaamayate na kanchana swapnam pashyati tat sushhuptam,
    sushhupta sthana ekibhootah pragyaanaghana eva aanandamayo hi aananda bhuk cheto mukhah pragya triteeyah paadah
    Simple meaning:
    In that sleep where there are no any desires are desired, no any dreams are dreamt, so deep sleep;
    Placed as deep sleep, merged, unknown, just blissful, entertaining to just bliss, knower of the face of conscious, is third aspect/is third step.

  7. #7

    Re: An inquiry - Mandukya

    http://santoshg.blogspot.com/2006/12...d-verse-6.html

    माण्डुक्योपनिषद (Mandukya Upanishad) - Verse 6
    एष सर्वेश्वरः एष सर्वज्ञ एषोन्तर्याम्येष योनिः सर्वस्य प्रभवाप्ययौ हि भूतानाम् ॥ 6 ॥
    eshha sarveshvarah eshha sarvagya eshhontaryaamyeshha yonih sarvasya prabhavaapyayau hi bhootaanaam

    Translation:

    eshha (एष) - This
    sarvah (सर्वेश्वरः) - God of all
    sarvagya (सर्वज्ञ) - All knowing
    antar (अन्तर) - Inner/Internal
    aayaama (आयाम) - Dimension
    yonih (योनिः) - Source (of birth/origin)
    sarvasya (सर्वस्य) - Of all
    pra (प्र) - To/"used as prefix"
    bhavah (भवः) - Birth/Becoming
    api (अपि) - Also/Likewise/Even
    yayau (ययौ) - Went
    hi (हि) - Really/Just/Surely/Indeed
    bhootaanaam (भूतानाम्) - Of existing/Of living
    Composite words:
    antaryaamee (अन्तर्यामी) - Composed by two words: antar + aayami (अन्तर + आयामी); means, Inner dimensional.
    prabhavaapyayau (प्रभवाप्ययौ) - Composed by four words: pra + bhavah + api + yayau (प्र + भवः + अपि + ययौ); means, To born also went/Future also past/Start also end/Will exist also existed.
    Fragmented verse:
    एष सर्वेश्वरः एष सर्वज्ञ एष अन्तर्यामी एष योनिः सर्वस्य प्र भव अपि ययौ हि भूतानाम्
    eshha sarveshvarah eshha sarvagya eshha antaryaami eshha yonih sarvasya pra bhava api yayau hi bhootaanaam
    Simple meaning:
    This God of all, this all knowing, this inner dimensional, this source of origin, of all existed also will exist, and surely existing.

  8. #8

    Re: An inquiry - Mandukya

    http://santoshg.blogspot.com/2006/12...d-verse-7.html

    माण्डुक्योपनिषद (Mandukya Upanishad) - Verse 7
    नान्तःप्रज्ञं न बहिष्प्रज्ञं नोभयतःप्रज्ञं न प्रज्ञानघनं न प्रज्ञं नाप्रज्ञम् ।
    अदृष्टमव्यवहार्यमग्राह्यमलक्षणं अचिन्त्यमव्यपदेश्यमेकात्मप्रत्ययसारं प्रपञ्चोपशमं शान्तं शिवमद्वैतं चतुर्थं मन्यन्ते स आत्मा स विज्ञेयः ॥ 7 ॥
    naantahpragyam na bahishhpragyam nobhayatahpragyam na pragyaanaghanam na pragyam naapragyam,
    adrishhtamavyavahaaryamagraahyamalakshanam achintyamavyapadeshyamekaatmapratyayasaaram prapanchopashamam shaantam shivamadvaitam chaturtham manyante sa aatamaa sa vigyeyah
    Translation:
    na (न) - No/Not
    antah (अन्तः) - Inside/Inner/Internal
    pragyam (प्रज्ञम्) - Knowable/Acquaint able/Knowing
    bahis (बहिस्) - Outside/Outward/Outer/Excluded/External
    ubhayatah (उभयतः) - On both side/In both cases
    pragyaan (प्रज्ञान) - Cognisance/Knowing
    ghanam/ghana (घनम्/घन) - Dense/Dark/Solid/Hard
    apragyam (अप्रज्ञम्) - a (अ) + pragyam (प्रज्ञम्) - Non-knowable/Non-knowing - Unknowable
    adrishhtam (अदृष्टम्) - a (अ) + drishhtam (दृष्टम्) - Non-seeable/Non-viewable - Invisible
    avyavahaaryam (अव्यवहार्यम्) - a (अ) + vyavahaaryam (व्यवहार्यम्) - Non-actionable/Non-interact-able.
    agraahyam (अग्राह्यम्) - a (अ) + graahyam (ग्राह्यम्) - Non-grasp-able/Non-comprehensible - Imperceptible/Incomprehensible
    alakshanam (अलक्षणम्) - a (अ) + lakshanam (लक्षणम्) - Non-characteristic - Not having any characteristics.
    achintyam (अचिन्त्यम्) - a (अ) + chintyam (चिन्त्यम्) - Non-reflection-able/Non-thinkable - Inconceivable
    avyapadeshyam (अव्यपदेश्यम्) - a (अ) + vyapadeshyam (व्यपदेश्यम्) - Non-mentionable
    ekaatma (एकात्म) - eka (एक) + aatma (आत्म) - Single self
    pratyaya (प्रत्यय) - Conception/Conviction/Notion/Idea
    saaram (सारम्) - Substance/Quintessence
    pra (प्र) - To/"used as prefix"
    pancha (पञ्च) - Five
    upashamam (उपशमम्) - Cessation/Abatement/Extinction/Calmness
    shaantam (शान्तम्) - Peaceful
    shivam (शिवम्) - Auspicious/Kind/Friendly/Gracious/Happy
    advaitam (अद्वैतम्) - a (अ) + dvaitam (द्वैतम्) - Non-dual
    chaturtham (चतुर्थम्) - Fourth
    manyante (मन्यन्ते) - Deem/View as
    sah (सः) - He
    aatmaa (आत्मा) - Self/Soul/Spirit
    vigyeyah (विज्ञेयः) - To be known
    Composite words:
    naantahpragyam (नान्तःप्रज्ञम्) - na + antah + pragyam (न + अन्तः + प्रज्ञम्); means, Not inward knowable.
    na bahishhpragyam (न बहिष्प्रज्ञम्) - na + bahis + pragyam (न + बहिस् + प्रज्ञम्); means, Not outward knowable.
    nobhayatahpragyam (नोभयतःप्रज्ञम्) - na + ubhayatah + pragyam (न + उभयतः + प्रज्ञम्); means, Not both side knowable.
    na pragyanaghanam (न प्रज्ञानघनम्) - na + pragyaan + ghanam (न + प्रज्ञान + घनम्); means, Not unknown/Not unrecognised.
    na pragyam (न प्रज्ञम्) - na + pragyam (न + प्रज्ञम्); means, Not knowable.
    naapragyam (नाप्रज्ञम्) - na + a + pragyam (न + अ + प्रज्ञम्); means, Not unknowable.
    ekaatmapratyayasaaram (एकात्मप्रत्ययसारम्) - eka +aatma + pratyaya + saaram (एक +आत्म + प्रत्यय + सारम्); means, Substance of the conception of the single self.
    prapanchopashamam (प्रपञ्चोपशमम्) - pra + pancha + upashamam (प्र + पञ्च + उपशमम्); means, To extinction to five, where five are the elements of life; air, water, earth, fire and ether - End point.
    Fragmented verse:
    न अन्तः प्रज्ञम् न बहिस् प्रज्ञम् न उभयतः प्रज्ञम् न प्रज्ञानघनम् न प्रज्ञम् न अप्रज्ञम् ।
    अदृष्टम् अव्यवहार्यम् अग्राह्यम् अलक्षणम् अचिन्त्यम् अव्यपदेश्यम् एक आत्म प्रत्यय सारम् प्र पञ्च उपशमम् शान्तम् शिवम् अद्वैतम् चतुर्थम् मन्यन्ते स आत्मा स विज्ञेयः
    na antah pragyam na bahis pragyam na ubhayatah pragyam na pragyaanaghanam na pragyam na apragyam,
    adrishhtam avyavahaaryam agraahyam alakshanam achintyam avyapadeshyam eka atma pratyaya saaram pra panch upashamam shaantam shivam advaitam chaturtham manyante sa aatamaa sa vigyeyah
    Simple meaning:
    Neither inward knowable, nor outward; not knowable from both ways. Neither unknown, nor knowable, nor unknowable. Invisible, non-interact-able, incomprehensible, not having any characteristics, inconceivable, non-mentionable, the substance of the conception of the single self, end point (of all), peaceful, auspicious, non-dual, deemed as fourth, he is self (Atma), he is to be known.

  9. #9

    Re: An inquiry - Mandukya

    http://santoshg.blogspot.com/2006/12...d-verse-8.html

    माण्डुक्योपनिषद (Mandukya Upanishad) - Verse 8
    सोयमात्माध्यक्षरमोंकारोधिमात्रं पादा मात्रा मात्राश्च पादा अकार उकारो मकार इति ॥ 8 ॥
    soyamaatmaadhyaksharamonkaarodhimaatram paadaa maatraa maatraashcha paadaa akaara ukaaro makaara iti
    Translation:
    sah (सः) - He
    ayam (अयम्) - This/Here
    aatmaa (आत्मा) - Atma/Self/"roughly translated as Soul/Spirit"
    adhya (अध्य) - Half
    aksharam (अक्षरम्) - Syllable/Character (also means, Imperishable)
    omkar (ओंकार) - Sound of AUM
    adhimaatram (अधिमात्रम्) - Excessive/Superior
    paadaa/paadah (पादा/पादः) - Foot/Step/Aspect
    maatraa (मात्रा) - Unit/Quantity/Measure
    cha (च) - And
    akaara (अकार) - Sound of A (अ)
    ukaara (उकार) - Sound of U (उ)
    makaara (मकार) - Sound of M (म)
    iti (इति) - So/Thus/Like that
    Composite words:
    adhyaksharam (अध्यक्षरम्) - adhya + aksharam (अध्य + अक्षरम्); means, Half-syllable.
    Fragmented verse:
    सः अयम आत्मा अध्यक्षरम् ओंकार अधिमात्रम् पादा मात्रा मात्रा च पादा अकार उकारो मकार इति
    sah ayam aatmaa adhyaksharam omkaar adhimaatram paadaa maatraa maatraa cha paadaa akaara ukaaro makaara iti.
    Simple meaning:
    He, this self (Atma), excessive half-syllable aspect units of omkaar (the sound of AUM); units and aspects are sound of A, sound of U, sound of M.

  10. #10
    Join Date
    September 2006
    Age
    71
    Posts
    7,705
    Rep Power
    223

    Re: An inquiry - Mandukya

    Hari Om
    ~~~~~
    Quote Originally Posted by Santosh Gairola View Post
    Hi friends,
    I was tryin to look into these wonderful texts of Upanishad without getting into any particular explanation or interpretation. I hope it might interest you as well.
    Namaste Santosh,
    thank you for your posts... this is one of my favorites!

    Can you give any insights as to why Varuna ( the rshi of this Upanishad) takes the form of a frog ( manduka) to praise Om? Any thoughts?

    On other posts we have discussed Vaisvarnara and the 19 mouths e.g. 5 jnana indriyas, 5 karama indriyas, 5 prana's and the 4 fold antahkarana.

    We did not point out the 7 limbs ( Heaven, sun and moon, air ( vayu) as breath, etc). Care to take a stab at this and the significance?

    .... it is He (Vaishvanara) who eats the food. ( Chhandogya Upanishad 5.18.1)
    यतस्त्वं शिवसमोऽसि
    yatastvaṁ śivasamo'si
    because you are identical with śiva

    _

Thread Information

Users Browsing this Thread

There are currently 1 users browsing this thread. (0 members and 1 guests)

Bookmarks

Posting Permissions

  • You may not post new threads
  • You may not post replies
  • You may not post attachments
  • You may not edit your posts
  •